Ingen modeblogg

Växthus


Föreställ dig följande; du har ett växthus, i det planterar du några tomatplantor, lite sallad och en eller två exotiska fruktbuskar. Då du gjort allt detta så gödslar du jorden med blåkorn eller annan liknande kemisk konstgödningsprodukt, du vattnar med vatten utspätt med diesel, tvättmedel, olja, tungmetaller och industriavfall, inte mycket, bara någon droppe eller några gram av varje.

  Inuti växthuset placerar du också en liten bensinmotor, till exempel en sådan som man använder till modellflygplan. Du låter motorn arbeta några timmar varje dag, sådär en eller två.

  Under hela odlingssäsongen tillför du vattnet, gödningen och avgaserna till växthuset, emellanåt besprutar du också dina växter med insektsdödande gift.


När dina frukter mognat så gör du en trevlig sallad på det som vuxit i ditt växthus. Sedan serverar du salladen till ditt barn, som dryck väljer du Coca-cola, en kemisk förening som består till största delen av socker och frätande ämnen.


Låter detta som något som en vettig människa skulle ta sig för att göra?


Nej det gör det inte, och ändå är det precis detta vi gör hela tiden, fast det finns en del man behöver lägga till förstås. Jag glömde att nämna att vi också, utanför växthuset i den verkliga världen, tillför en mängd avfall i form av plaster samt att vi skövlar den naturbas vi är beroende av.

  Vilket översatt innebär att vi varje år har lite mindre yta att odla på i växthuset samt att vi i jorden tillsätter gamla plastförpackningar.


Storhandla


Jag har dock en god nyhet, vi kommer inte att fortsätta med detta så länge till. Detta beror dock inte på någon nyväckt naturaltruism hos mänskligheten, snarare har det sin grund i att vi kommer att förlora förmågan att skada planeten.


Som en del av er kanske har förstått så läser jag en hel del om undergång och katastrof?


Jag gör det för att bearbeta mitt eget motstånd mot tanken att allt det som jag lärt mig skulle vara för evigt kommer att upphöra.

  Det vill säga, att den livsstil jag och många med mig tagit för given kommer att försvinna och förmodligen aldrig någonsin komma åter, åtminstone inte under överskådlig tid, typ de närmaste hundra generationerna.


 Nästa gång du storhandlar så föreslår jag att du gör ett experiment. Då du kommer hem så ställer du upp alla dina matvaror på köksbordet och sedan sorterar du bort de matvaror/förpackningar som inte innehåller någon form av plast. (Alltså ställ dem för sig.)

  Efter detta så sorterar du bort de matvaror som åkt längre än tio mil för att nå dig och efter det tar du bort alla produkter som innehåller socker, tillsatser och smakförstärkare.


Om du till äventyrs har någon matvara kvar lyckönskar jag dig för då lyckas du bättre än vad jag gör då jag åker och handlar.


Nio måltider


Man inser ganska snabbt att allt, och då menar jag verkligen allt, går att härleda till någon form av petrokemisk produkt. I och med att jag är övertygad om att oljan är ändlig, så till vida att den en dag kommer att upphöra att vara en allmänt förekommande handelsvara, så är jag också övertygad om att din matkasse kommer att upphöra att existera.

  Faktum är att om matleveransen till din butik skulle upphöra idag, nu, så har genomsnittsfamiljen nio måltider till svält, alltså lite drygt tre dagar.


I undergångskretsar så refererar man till den typen av scenarier som, "the fast crash", till skillnad från, "the slow crash", där "undergången" är en lång och utdragen process på upp till ett tjugotal år.

  Resultatet i båda fallen skiljer sig så till vida att den långsamma kraschen ytterligare förvärrar situationen på planeten, genom föroreningar och uttömning av jordens resurser. Den snabba kraschen däremot, förutsatt att den sker nu, lämnar oss också med de resurser och förutsättningar som finns nu


Vi har aldrig någonsin varit så sårbara som vi är just nu då det gäller det mest grundläggande, nämligen maten. Matförråden runt om i världen ekar i princip tomma, den senaste rapporten från CCC, (Commodity Credit Corporation, ett federalt organ i U.S.A., som har till uppgift att samla jordbruksdata och förmedla varor), uppger att man för närvarande har en reserv på 2.7 miljoner skäppor vete, vilket innebär vete till en halv limpa bröd per amerikan.

  Detta är långt under normala reserver och i en krissituation räcker det inte långt. Lägg därtill att man i många länder räknar med sämre skördar i år än förra året.         

  

De riktigt konspiratoriska menar att systemet är designat just för att göra oss sårbara, i och med hushållsodlandets död så har man skapat en befolkning som är helt i händerna på dem som äger rätten till maten. Därmed kan man också kontrollera den allt mer växande befolkningen genom applicerad fördelningspolitik.


Under det att vi i norr fortfarande trycker i oss biffar och grillad fläskfilé så svälter de i söder med matkravaller som resultat. I svältens fotspår kommer också sjukdomarna med decimering av befolkning som resultat. Att vi på något sätt alltid kommer att förskonas från detta är en absurd fantasi, frågan är när inte om.


Ekvationer


Mattematik var aldrig min starka sida då jag gick i skolan, men detta är en ekvation som till och med den sämsta mattebegåvningen kan se resultatet av.


Energibrist + Överbefolkning + Klimatförändring + Jorderosion + Förgiftning av vatten, luft och jord = Matbrist = Svält = Sjukdomar = Död

Ansvar


Du och din familj är nio måltider från svält, när skall du inse att du måste odla din mat, att du inte kan lita till ett system som befinner sig i sin dödskramp?


Oavsett "slow crash eller fast crash" kommer du att drabbas. Det är skitjobbigt att höra och jag har mött många reaktioner på det jag har förmedlat, ilska, uppgivenhet, förnekelse, misstänksamhet, förlöjligande och acceptans.

  Ingen av reaktionerna ändrar dock på det faktum att vi befinner oss i kraschen nu, vi befinner oss i nedförslutet och vinkel mot "avgrunden" kommer bara att öka. Inget du gör kommer att ändra på detta faktum, civilisationen, så som vi lärt känna den kommer att förändras i grunden.


Det sägs att det tar mellan fem och tio år att bli en hyfsad hobbyodlare, om du börjar nu och hoppas på en långsam krasch så kanske du fortfarande kan föda din familj då.

  Om du känner något som helst ansvar för de dina så finns det faktiskt inget alternativ, allt annat är att döma dem till svält.


Du får bli hur arg och uppgiven du vill, bara du sedan rycker upp dig och gör något åt din situation.

Allmänt | |
Upp